Den utåtgående och återvändande rörelsen.
Nu förstår jag!!
Man kan inte leva i ständig entusiasm. Alltså den energin.
Därför blev jag plötsligt låg för ett par veckor sen. Nu är jag lika glad igen, men inte lika drivig.
Jag citerar:
"Entusiasm innebär att det finns en djup glädje i det du gör i kombination med ett mål eller en vision som du arbetar mot. När du lägger till ett mål till glädjen i det du gör förändras energifältet eller frekvensen. Ett visst mått av vad vi skulle kunna kalla för strukturell spänning läggs nu till glädjen, och på så sätt förvandlas den till entusiasm. När den kreativa aktiviteten når sin höjdpunkt och stimuleras av entusiasm infinner sig en enorm intensitet och energi i det du gör. Du känner dig som en pil som rör sig mot målet - och du finner glädje i denna rörelse.
För en betraktare kan det verka som om du befinner dig under stress, men intensiteten i din entusiasm har ingenting med stress att göra.
När du är mer intresserad av att nå fram till ditt mål än att göra det du gör, då blir du stressad."
Ur boken En ny jord - Ditt inre syfte av Eckhart Tolle
Allt som går utåt måste senare gå inåt. Solen går upp, sen ner. Vi föds och vi dör. Entusiasmen följer denna rörelse också.
"När den återvändande rörelsen mot formens upplösning infinner sig är entusiasmen inte längre till nytta för dig. Entusiasmen tillhör livets utåtgående fas. Det är bara genom att kapitulera och överlämna dig som du kan komma i samklang med den återvändande rörelsen - resan hem."
Jag avslutar med ord från en man som delade med sig av otroligt mycket visdom:
"Därför säger jag er: tro att ni skall få allt det ni ber om i er bön, då blir det så." Ur Lao Tzu, Tao te ching, kap. 28 tolkning av Stefan Stenudd
Även utan entusiasm fyller man sin plats, alla har en mening på denna jord, man måste inte prestera eller åstakomma något som de flesta anser "är något".
De som ägnar sina liv åt vardagliga sysslor är precis lika viktiga som de som förändrar. (De befäster nämligen det som förändras).
Må väl!
Kramar
Man kan inte leva i ständig entusiasm. Alltså den energin.
Därför blev jag plötsligt låg för ett par veckor sen. Nu är jag lika glad igen, men inte lika drivig.
Jag citerar:
"Entusiasm innebär att det finns en djup glädje i det du gör i kombination med ett mål eller en vision som du arbetar mot. När du lägger till ett mål till glädjen i det du gör förändras energifältet eller frekvensen. Ett visst mått av vad vi skulle kunna kalla för strukturell spänning läggs nu till glädjen, och på så sätt förvandlas den till entusiasm. När den kreativa aktiviteten når sin höjdpunkt och stimuleras av entusiasm infinner sig en enorm intensitet och energi i det du gör. Du känner dig som en pil som rör sig mot målet - och du finner glädje i denna rörelse.
För en betraktare kan det verka som om du befinner dig under stress, men intensiteten i din entusiasm har ingenting med stress att göra.
När du är mer intresserad av att nå fram till ditt mål än att göra det du gör, då blir du stressad."
Ur boken En ny jord - Ditt inre syfte av Eckhart Tolle
Allt som går utåt måste senare gå inåt. Solen går upp, sen ner. Vi föds och vi dör. Entusiasmen följer denna rörelse också.
"När den återvändande rörelsen mot formens upplösning infinner sig är entusiasmen inte längre till nytta för dig. Entusiasmen tillhör livets utåtgående fas. Det är bara genom att kapitulera och överlämna dig som du kan komma i samklang med den återvändande rörelsen - resan hem."
Jag avslutar med ord från en man som delade med sig av otroligt mycket visdom:
"Därför säger jag er: tro att ni skall få allt det ni ber om i er bön, då blir det så." Ur Lao Tzu, Tao te ching, kap. 28 tolkning av Stefan Stenudd
Även utan entusiasm fyller man sin plats, alla har en mening på denna jord, man måste inte prestera eller åstakomma något som de flesta anser "är något".
De som ägnar sina liv åt vardagliga sysslor är precis lika viktiga som de som förändrar. (De befäster nämligen det som förändras).
Må väl!
Kramar
