Vad vi innerst inne eftersträvar.
Här sitter jag på min säng, och spelar julottan som jag lärde mej häromdagen. Funderar över hur vacker den är och njuter verkligen av att spela den. Så kom jag och tänka på de människor som inte kan söka sej till musiken längre, för att tiden nött så på kroppen. De som har en likadan själ som vi, likadant medvetande och är lika mycket värda, men lever i slutet på d...etta jordeliv.
Häromkvällen satt jag i kyrkan och begrundade döden och livet, vad som är hållbar lycka och inte.
Bortanför sjukdom och ålderdom så finns där livet, där musiken hör till, i nuet. För musiken får oss att glömma samhällets problem (ekonomi, sjukdomar, relationsproblem och andra ytterligheter).
Varför jag kallar det för samhällets problem är för att det är just samhället som säger att det är ett problem.
Det är media som säger att det är fel att må dåligt eller se ut på ett visst sätt. Alltså är det medias problem om det är si eller så.
För alla är lika vackra! Alla är lika mycket värda att få leva lyckliga! ALLA!
Även alkisen som gapar och skriker strävar innerst inne efter lyckan. Tjejen som snackar skit och raggar på din kille är egentligen hon som tror sämst om sej själv och gör det hon gör i ren överlevnadsinstinkt.
En person som har en sjukdom eller är gammal, innehåller exakt lika mycket livsenergi som ngn "ung och frisk".
Men dom kan inte generera lika mycket pengar, därför är det "fel" att vara sjuk eller dåligt att vara gammal.
Men faktum är att de besitter stor visdom. Och det vet vi ju egentligen!
ÄNDÅ delar vi in varandra i fack för att sen spotta på varandra! Vi har tillochmed delat upp landytorna och påstår oss tillhöra olika "nationer", när vi alla är är lika!
Människor tar livet av sej själva, varandra och vi ser till och med människor sovandes på bänkar mitt i vintern, och vi GÅR FÖRBI!!?
Vad är det med oss???
Min själ gråter i sorg för detta vansinne som vi kallar välfärd.
Om vi bara sänker garden och värnar om varandra istället för att tävla! För den som vinner är den största förloraren.
Släng ut tv:n och ta fram kortleken istället!
För världen lider av en snevridning som ingen bär skuld till. Det är ett måste att gå igenom ondska, för att kunna se och lyfta upp godheten. Utan motstånd kan man inte utvecklas.
Men nu är det dags att mötas i medkänsla och värme.
Alla har rätt till lycka men ingen kommer dit ensam!
I ljus och kärlek!
Häromkvällen satt jag i kyrkan och begrundade döden och livet, vad som är hållbar lycka och inte.
Bortanför sjukdom och ålderdom så finns där livet, där musiken hör till, i nuet. För musiken får oss att glömma samhällets problem (ekonomi, sjukdomar, relationsproblem och andra ytterligheter).
Varför jag kallar det för samhällets problem är för att det är just samhället som säger att det är ett problem.
Det är media som säger att det är fel att må dåligt eller se ut på ett visst sätt. Alltså är det medias problem om det är si eller så.
För alla är lika vackra! Alla är lika mycket värda att få leva lyckliga! ALLA!
Även alkisen som gapar och skriker strävar innerst inne efter lyckan. Tjejen som snackar skit och raggar på din kille är egentligen hon som tror sämst om sej själv och gör det hon gör i ren överlevnadsinstinkt.
En person som har en sjukdom eller är gammal, innehåller exakt lika mycket livsenergi som ngn "ung och frisk".
Men dom kan inte generera lika mycket pengar, därför är det "fel" att vara sjuk eller dåligt att vara gammal.
Men faktum är att de besitter stor visdom. Och det vet vi ju egentligen!
ÄNDÅ delar vi in varandra i fack för att sen spotta på varandra! Vi har tillochmed delat upp landytorna och påstår oss tillhöra olika "nationer", när vi alla är är lika!
Människor tar livet av sej själva, varandra och vi ser till och med människor sovandes på bänkar mitt i vintern, och vi GÅR FÖRBI!!?
Vad är det med oss???
Min själ gråter i sorg för detta vansinne som vi kallar välfärd.
Om vi bara sänker garden och värnar om varandra istället för att tävla! För den som vinner är den största förloraren.
Släng ut tv:n och ta fram kortleken istället!
För världen lider av en snevridning som ingen bär skuld till. Det är ett måste att gå igenom ondska, för att kunna se och lyfta upp godheten. Utan motstånd kan man inte utvecklas.
Men nu är det dags att mötas i medkänsla och värme.
Alla har rätt till lycka men ingen kommer dit ensam!
I ljus och kärlek!
