Mat och religion.
Äta, eller inte äta?
"har något särskilt hänt sedan de fettsnåla kostråden började spridas i stor skala, i början av 1980-talet, och under den tid som alla nya light-produkter med minskad fetthalt dykt upp på affärernas hyllor?
Faktum är att västvärlden har upplevt en epidemi av övervikt och fetma, vars like världen troligen aldrig skådat."
Detta hävdas i denna artikeln och det visas också vem som startade fettskräcken (politikerna så klart).
Faktum är att västvärlden har upplevt en epidemi av övervikt och fetma, vars like världen troligen aldrig skådat."
Detta hävdas i denna artikeln och det visas också vem som startade fettskräcken (politikerna så klart).
Jag tror inte att en viss diet är så bra, jag tror på variation och framför allt kvalitét. Och med kvalitét menar jag färskhet.
Till och med konserverad MAJS innehåller tillsatt socker, är inte det helt sjukt??
Socker i sig är inte farligt, men i för stor dos blir vi sjuka och kan även dö. Liksom alkohol kan vara gott, men dödligt i stora doser. Bode socker och alkohol är ju dessutom beroendeframkallande.
Kött eller inte kött?
Vi kan ju inte döda ett djur med våra kroppar så som vi är byggda, så därför rent "naturligt" är det onaturligt att vi ska äta kött (nej, jag är varken vegan eller vegetarian).
Sen står det ju klart och tydligt i bibeln att man ska äta grönt;
1 Moseboken 1;29
"Här har jag gett er all fröbärande växtlighet, som är på hela jordens yta, och varje träd, på vilket det är fröbärande trädfrukt. Åt er må det tjäna som mat.
Och åt varje vilt djur på jorden och åt varje flygande skapelse i himlarna och åt allt annat som rör sig på jorden, i vilket det är liv såsom en själ, har jag gett all grön växtlighet till mat. Och så blev det."
1 Moseboken 1;29
"Här har jag gett er all fröbärande växtlighet, som är på hela jordens yta, och varje träd, på vilket det är fröbärande trädfrukt. Åt er må det tjäna som mat.
Och åt varje vilt djur på jorden och åt varje flygande skapelse i himlarna och åt allt annat som rör sig på jorden, i vilket det är liv såsom en själ, har jag gett all grön växtlighet till mat. Och så blev det."
Klart o tydligt, vad gud gav oss att äta är det gröna som växer på jorden, vi ska inte äta upp varandra xP
Konstigt att alla troende ändå äter det som innehållt liv och en själ.
Om han inte menar att det bara är människan som har en själ.
"åt allt annat som rör sig på jorden, i vilket det är liv såsom en själ" Ok eh, det finns alltså fler än människan som har en själ. Antingen menar han ju då att det finns osynliga jämlikar, eller så har även djuren en själ. Konstigt att många djur äter andra djur bara, om det nu var sagt på detta viset från början.
Ok jag fattar det var bara så i Edens lustgård, innan synden infann sig så behagligt i människans liv.
Lite taskigt bara att han gjorde giftiga växter för oskyldiga att dö av. Arvssynden är skitsnack och gud finns inte.
Punkt slut.
Visst finns det en kraft för oss alla att ta till oss av när vi vill och är redo, men det ser jag mer som en universell tillgänglighet och logisk samhörighet, än att en enda medvetenhet skulle stå bakom allt detta. Det är för mig taget ur en saga, berättat för folket för att skrämma dom för att kontrollera dom.
Ingen är väl så rädd, som den som räds djävulen själv?
Gammal jävla politik. Kan väl vem som helst lista ut.
Men jag vet, en del måste tro på gud för att det är en tröst och ibland en räddning.
Jag skriver inte detta för att övertyga någon att ändra åsikt eller hålla med mig, jag skriver detta för att jag behöver skriva det - inget annat. Det är dags för mig att sluta springa.
Jag har börjat skriva på en bok, i självläkande syfte, det är nog inget jag kommer ge ut. Får se.
När jag gick en kbt-behandling så trodde jag att vi nådde botten och problemet var löst. Men nu i efterhand, när jag fortfarande VÄNTAR på att känslorna ska ge efter och försvinna, så förstår jag att vi bara skrapade lite på ytan.
Vi lokaliserade skadan så att säga, men för övrigt är en kbt mer som mental tortyr än att den har en läkande effekt. Jag förstår att jag måste försöka släppa fram allt som jag så prydligt har begravt. Vad jag ska göra med det sen, har jag ingen aning om. Men jag litar på krafterna som finns runt mig och inom mig, att de finns där när jag behöver det.
Jag måste försöka hitta den flickan, som jag lämnade bakom mig i samma stund som jag bestämde mig för att lämna församlingen.
Tjipp.
